Människans livscykel börjar med mötet mellan spermie och ägg. Efter det börjar ett liv frodas inuti kvinnans kropp och efter ca. 9 månader har en ny människa bildats. Under den mänskliga livscykeln utvecklas man från foster, till bebis, till barn, till tonåring, till vuxen och till gammal.
Den yttre livcykeln
Om man ser till den så kallade “yttre” livscykeln, följer människan ett snarlikt mönster. Oftast går man i skolan, jobbar, samt bildar familj. Den yttre livscykeln är alltså relativt allmän med få avvikelser. Ibland hamnar vissa människor på villospår, kanske i ett missbruk eller annan problematik. Då kan man se avvikelser i den yttre livscykeln, men förövrigt handlar det mesta om att skapa sig ekonomisk och personlig trygghet i form av arbete och familj. Likt allt levande på vår jord handlar livscykeln om att föröka sig.
Den inre livscykeln
Den inre livscykeln är det som sker inuti människan under en livstid. Celler byts ut, huden föråldras och fertiliteten dalar.
- Bebis: När man är nyfödd har inte ens kraniet slutits samman. Som bebis har man heller ingen finmotorik och man är väldigt skör. Som bebis drömmar man mest, på grund av att man är ny i världen.
- Barn: Som barn är man på upptäcktsfärd. Kroppen växer och man lär känna sig själv och sin omgivning. Här börjar personlighetsdrag och sociala mekanismer förfinas.
- Tonåring: När tonåren kickar in börjar hormonerna ställa till med problem. Kroppen förbereder sig att omvandlas från barn till vuxen och mellanstadiet kan vara förvirrande för många. Här börjar människan göra revolt med tidigare dogmer, man vill helt enkelt finna sig själv.
- Vuxen: När man är vuxen pikar livscykeln. Det är i vuxen ålder man befinner sig i merparten av sitt liv (i genomsnitt) och det är som vuxen man kan fortplanta sig.
- Gammal: När man pikat, går det nedåt – i vissa avseenden. Cellerna slutar förnya sig och kroppen börjar förbereda sig för bortgång. Nu är livscykeln snart slut, och en annan tar vid.
